Imorse tänkte jag vara duktig och gå en längre promenad innan jag åt frukost.

Planerade att gå en entimmes promenad. . .

Jag hittade en stig som hette "Soteleden". Så den började jag följa, följa, följa och följa.

Jag började förstå varför människorna på bilden hade ryggsäck och såg allmänt äventyrliga ut.

För det var ingen liten stig det inte. Jag tänkte för mig själv att "Oj, här har jag gått i en timme. Undrar när jag är framme?"

Det var berg,skog,is,snö,granar,lövträd,asfalt,stenar,vatten och allt man kan tänka sig för olika väglag och miljöer. Det kändes som att man var i Blekinges lövskogar. Dalarnas toppar. I Smålands regniga skog och Västkustens vatten på samma gång.

Is som ser ut som magnet som sitter fastklistrade under vattnet. Fint var det!

Jag hittade ett ställe som var mycket märkligt. Det var hur många hinkar som helst där. Som om någon hade slängt sin hinksamling mitt ute i naturen. Mycket skumt var det iaf.

Jag hittade likaså en gräsbegravd cykel där. Det enda som stack upp var trampan.

Efter tre timmar var jag äntligen hemma och då hade jag ändå vikit av och gick på bilvägen hem istället. Jag vill nog inte ens veta hur lång den stigen är....

//